Tidöregeringens dubbelmoral i skuggan av Sudan
Sedan 2019 har jag uppmärksammat läget i Sudan och de senaste åren återkommande skrivit om det fruktansvärda kriget som just nu trasar sönder landet. Se exempelvis här för en grundlig bakgrund, här för det senaste om fallet av staden el-Fasher eller här för att lyssna på det i ljudform. Jag har även skrivit om den illa dolda whataboutismen som ställer Sudan och andra härjade områden mot Gaza.
Sedan det nuvarande kriget bröt ut våren 2023 har en gemensam nämnare för mina skriverier varit att sätta strålkastarljuset på Förenade Arabemiratens uppenbara roll i det sudanesiska lidandet. Emiratet öser nämligen pengar och vapen, som man importerat från andra länder, över den paramilitära milisen Rapid Support Forces (RFS). En milis som gjort krigsbrott och folkmord till sitt kännetecken. I utbyte får man bland annat guld, bördig mark och ett större regionalt inflytande.
Guld och blod: Förenade Arabemiraten och det sudanesiska folkmordet
Den senaste veckan har förfärliga bilder spridits från Sudan, specifikt från den västliga staden el-Fasher som i dagarna föll till den paramilitära rebellarmén Rapid Support Forces (RSF). Massavrättningar, kidnappningar och vål…
I och med RFS framgångar med att i princip klyva Sudan i två är det allt mer tydligt att kriget inte kommer att få ett slut så länge Förenade Arabemiraten kvarstår som en finansiär och logistisk stöttepelare. Det är därför upp till omvärlden att förmå emiratet att upphöra med sitt RFS-stöd.
Även Sverige har ett stort och växande handelsutbyte med Förenade Arabemiraten. Exempelvis har emiratet seglat upp som den främsta importören av svenska vapen. Sverige skulle därför, gärna tillsammans med resten av EU, kunna använda dessa handelsförbindelser för att pressa landet. Men från Tidöregeringen verkat intresset minst sagt svalt.
I en artikel i Aftonbladet den 4 november 2025 svarade den svenska bistånds- och utrikeshandelsministern Benjamin Dousa (M) på hur Sverige ser på sin handel med ett land som är en aktiv part i att sponsra mänskligt lidande på en obegriplig nivå:
Som om bojkotter, isolation eller press skulle vara obeprövade grepp. Som om det enda sättet att påverka ett annat land är att fortsätta handla med det. Som om svenska jobb, svensk välfärd möjliggörs av att vi säljer vapen till Förenade Arabemiraten.
Dagen efter, den 5 november, la Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) upp följande video på sin Instagram:
Stenergard frågar sig varför folk inte är ute på gator och torg och protesterar till stöd för Sudans invånare. Märkligt, när hon och hennes koalition har tillbringat de senaste två åren med att kalla demonstranter för gaphalsar, odjur och terrorvurmare samt öppnat för att inskränka demonstrationsfriheten.
Återigen: en konkret åtgärd som Sverige och resten av EU kan ta för att motverka kriget är att minska eller helt upphöra med vapenhandeln till Förenade Arabemiraten. Men det vill inte heller Stenergard. I gårdagens intervju i Studio Ett sa hon:
”Om man ska hårdra det resonemanget, då skulle vi stoppa all form av handel till alla länder som inte tycker exakt som vi tycker. Då skulle vi vara ganska ensamma.”
Det är en, på gränsen till imponerande, dubbelmoral som Tidöpolitikerna visar upp. Dessvärre har det blivit denna regerings signum.